john blund

just nu känner jag mig lika vilsen som jag gjorde vissa stunder under min tidiga tonår. De fem månaderna i OZ har varit så bra för att jag inte behövt fundera på vad jag vill göra efter min långresa, jag har bara kunnat leva i nuet och njuta men nu... inom tre veckor måste jag bestämma mig för vad som händer efter mitt snabbvisit till hemlandet. Det är så mycket jag vill och för första gången sen jag anlände känner jag en enorm saknad till alla där hemma. Ni är bra, de ska ni veta!

Ekonomin är knapp de må jag medge, men guud vad jag njuter av mitt liv nu i jämförelse med tidigare. Ingen ånger att jag flyttade från familjen, får ju fortfarande träffa dem minst en gång i veckan.

Nu har klockan slagit midnatt här i OZ och det innebär att om 7 dagar lämnar jag åldern "ton". Som ett litet barn önskar sig en massa leksaker och under till julafton önskar jag mig en bräda, lämpliga surfkläder och allt sånt där. Trots att jag önskar önskar och önskar kommer det inte stå en bräda i vardagsrummet när jag vaknar lördagen den 19e februari, haha. Men vem vet, kanske har John Blund lite magi i sig fortfarande.....