kroppen återhämtar sig med rasslande fast...
Nä inte riktigt, men om det ändå vore så bra. Dock känns det lite bättre efter ett skype-samtal med mamma. Den som säger att man inte är mammagris livet ut är en lögnare, visst vill vi alla ha mamma nära när man är sjuk, väldigt praktiskt och bekvämt.
Ett samtal med Sverige fick i alla fall mig att tänka på min framtid. Inte ens fyllda 20 och jag måste medge att jag blir lite stressad ibland trots allt. Vet fortfarande inte vad som händer i höst, om jag ska tillbaka till Sydney eller åka och säsonga, heltidsplugget får åtminstone vänta. Men en annan idé dök upp i mitt huvud.... kanske att läsa en distansutbildning på fullständig IT-distans i Statsvetenskap (någonting) hade varit till sin rätt? då kvittar det vart jag än är.. OZ, Europa, NZ....
hmmmmmmmm.... oj, vad hjärnan jobbar och det tröstar inte att man som människa förmodligen aldrig kommer vara helt tillfreds med sitt liv. Det kommer alltid finnas nya vägskäl att möta. Fast det är förmodligen charmen med att ha det så bra som vi har det.
"Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar."
Nalle Puh
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar